14 januari 2007

Scandic Hotel - Havana Hilton: 1 - 0

[en telefon ringer]

— Hotell Habana Libre, vad kan jag stå till tjänst med?

— Jo, jag skulle vilja boka ett rum.

[kopplingston]

— God kväll.

— Hej. Vem är det jag talar med?

— Det är Yudit.

— Okej, hej Yudit. Jag ringer för att boka ett rum.

— Vilket datum gäller det?

— Det är nu till helgen som kommer.

— I vilket namn vill ni boka?

— Miguel González

— [antecknar] …miguel gonzález…

— Yudit, låt mig berätta vad det gäller. Det är så att jag skall gifta mig nästa vecka, ok? Och min fästmös dröm har alltid varit att få bo på hotell Habana Libre, så därför skulle jag vilja veta vad det är för villkor som gäller för att vi skall kunna bo där. Alltså, jag är kuban och bor här på Kuba.

— Och hon?

— Ja, hon bor också här på Kuba.

— Åh nej, då går det inte, dvs…

— Vadå "nej"? Jag har ju en kompis som är spanjor och han kom hit till Kuba för att gifta sig och bodde då på ert hotell!

— Men ni är kuban och bor här på Kuba?

— Jajamen, och hon bor också här på Kuba.

— Ni är alltså kuban och bor här på Kuba och hon är kubanska och bor på Kuba?

— Det stämmer. Men jag har dollar! Jag kan betala i dollar!

— Jo, men det är bara det att… Det är så att… Det är inte tillåtet för kubaner att ta in på hotellet även om de betalar i dollar.

— Måste jag vara utlänning för att få bo på hotell Habana Libre?

— Jo, det är…, det är bestämt så. Hotellet har sådana regler och jag kan inte utföra bokningen.

— Men jag förstår inte, hotellet heter Habana Libre ["fria Havanna"], jag bor i Havanna och detta påstås vara ett fritt land. Får jag inte bo på ert hotell?

— Nja, men… jag antar att ni inte känner till det, för det här är ingenting nytt, så har det fungerat länge.

— Men jag trodde att eftersom jag är kuban och har dollar så skulle jag ha samma rättigheter som en utlänning.

— Jo, men saker och ting har inte förändrats ännu. Det är såhär det är bestämt.

— Yudit, kan du svara på en sak: "Det är väl ändå inte mitt fel att jag har fötts på Kuba?"

— Hmm, okej, ja, hej då.





Originally uploaded by batigolix.

Det här är ett telefonsamtal som cirkulerar på nätet där en kuban ringer till Hotell Habana Libre och försöker boka rum. Någon har spelat in det för att visa hur det är att bo på Kuba, och jag har skrivit ner och översatt det till svenska. Du kan använda mediaspelaren nedan för att höra hur det låter, eller läsa texten på spanska. Jag har själv aldrig bott just på Habana Libre, trots att jag alltså skulle släppas in, men så småningom kanske jag berättar om den hallick jag hjälpte att smuggla en tjej förbi vakterna på hotellet.




Vem har förbjudit kubaner att bo på hotellet? Situationen på Kuba brukar ju ofta skyllas på USA. Nyligen kunde vi läsa i tidningen Aftonbladet att en kubansk delegation på besök i Norge nekats rum på Scandic Hotell, eftersom det köpts av hotellkedjan Hilton, och tvingas följa en amerikansk lag som kallas Helms-Burton efter de senatorer som skrev den och många har upprörts av att USA försöker hävda sina lagar i andra länder. Hotellet Habana Libre kanske också ägs av Hilton och därför inte släpper in kubanska medborgare? Nej, så är det givetvis inte, men tro det eller ej, det hette faktiskt Havana Hilton när det byggdes. Det var det dåvarande kubanska hotell- och restauranganställdas förbund som byggde det 1958 för att rädda sina pengar undan den förre diktatorn Batistas nypor, och dom fick farbror Hiltons medgivande att låna namnet för att ge lite status. Det skulle dock inte hålla länge för på nyårsnatten 1958 flydde Batista landet undan Castro och hans rebeller. Under 60-talet konfiskerade Castro sedan all privat egendom på Kuba (det som brukar kallas "nationalisering"), avskaffade fackföreningarna och hotellet döptes symboliskt om till Habana Libre ("fria Havanna"). Det är alltså den kubanska staten som förbjuder sina egna medborgare att bo på hotellet, och inte någon av USAs lagar.


Det här skulle förstås kunna vara ett enstaka fall, även om jag inte tror det efter att ha sett mängder av andra exempel. Jag lär mig spela congastrummor av Y, som är musiker i Santiago de Cuba, och en dag efter ett pass när vi skulle ta en öl på terassen till hotell Casa Granda blev han först inte insläppt eftersom han hade en t-shirt med avklippta ärmar. Det hjälpte inte att jag påpekade att det satt flera turister vid borden med liknande t-shirtar, utan han blev tvungen att gå hem och byta. När jag senare var en vecka med M i Trinidad (en kolonialort på Kubas sydkust), och vi skulle gå till Casa de la Música, så blev hon nekad av vakten att komma in. Försöker man besöka pool-området på det enorma Hotel Santiago de Cuba med någon kuban så får dom kalla handen, men som turist är man välkommen. På samma sätt är de bästa stränderna reserverade för turister, som t ex paradisöarna Cayo Largo.


Kuba har uppenbarligen ett litet annorlunda system för jämlikhet, och det går under olika benämningar. Svensk-Kubanska Föreningen ger ut en skrift som passande nog heter En annan värld är möjlig där titeln syftar på Kuba. De tar dock inte upp sådana här förhållanden. I delar av Latinamerika är Fidel Castro en hjälte och Kuba anses vara ett föregångsland när det gäller social rättvisa. I andra länder skulle man kanske kalla detta för diskrimination eller apartheid. Det kan därför verka ironiskt att en av de första resor Nelson Mandela gjorde efter att ha blivit utsläppt ur fängelset på Robben Island var för till Fidel Castro för att tacka för Kubas insatser i kriget i Angola, vilket anses vara en bidragande orsak till att att apartheiden i Sydafrika upphörde.


Trots allt så står det i artikel 43 av Kubas konstitution (dvs grundlag) från 1992 uttryckligen att varje medborgare har rätt att bo på vilket hotell som helst, besöka alla stränder och nyttja alla fritidsanläggningar osv. Det finns alltså inget samband mellan teori och verklighet, vilket är en av de saker som karakteriserar en totalitär stat som Kuba. Det finns en officiell sanning, och så finns det verkligheten, och det är två saker som man gör bäst i att inte blanda ihop. Tidningen Granma, som är kommunistpartiets officiella språkrör och används för att meddela undersåtarna vilken "sanning" som gäller, ondgör sig förstås över den orättvisa behandlingen i Norge. I sak har den förstås helt rätt — USAs lagar skall självklart inte gälla i andra länder. Problemet är att det är fullständigt otänkbart för någon att protestera mot den apartheid som Kuba bedriver mot sina egna. Alla medier och organisationer lyder under statsapparaten. Den som skulle kallas medborgarrättsaktivist, trädkramare eller utövare av civil olydnad i andra länder, kallas på Kuba för "kontrarevolutionär" och bestraffas mycket hårt.


Som tur är så utsätts inte alla kubaner för denna särbehandling. Det finns en liten priviligierad klass i kretsen kring den styrande politiska och ekonomiska nomenklaturan, det som på Kuba kallas för "La Cúpula" som kommit dit genom släktband och att visa tillräcklig lojalitet. Jag tror att turistdelegationen som blev nekade att bo på Scandic Hotell i Oslo förmodligen hade kunnat ta in på Habana Libre om de velat.


Förbudet för kubaner att bo på ett hotell som Habana Libre är en del i ett system som går ut på att kontrollera medborgarna in i minsta detalj. Då är det praktiskt om allting till att börja med är förbjudet, och så finns det goda möjligheter att selektivt premiera den som är lojal. Staten utgör den enda arbetsgivaren och tillhandahåller fackförbund och andra organisationer, och det som i andra länder anses vara en merit, nämligen att vara "oberoende", är som kryptonit för regimen på Kuba. I vilket fall som helst blir det en absurd situation när Norska organisationer som LO och Antirasistisk Senter, vars motsvarigheter aldrig skulle tillåtas på Kuba, rycker ut till försvar för representanter för samma lands regim. NRKs sajt visar en liten blåögd tant som ger en skandinavisk bamsekram till de stackar kubanerna.


Originally uploaded by 1541.


När jag visade en tidig version av detta inlägg för en kuban som bor i Sverige höll han på att trilla omkull. "Ska du lägga ut det där på Internet? Vill du aldrig kunna resa tillbaka till Kuba?" Det kanske säger lite om hur avvikande åsikter eller kritik uppfattas på Kuba. Jag kommer säkert att skaffa mig ovänner genom att dela med mig av erfarenheter från Kuba, och kanske kommer jag att nekas visum om jag skulle vilja resa tillbaka någon gång. Men jag är åtminstone inte orolig för att någon politisk polis skall komma och knacka på eller att grannarna skall måla slagord på min dörr, vilket hade varit en trolig behandling om jag bott på Kuba och skrivit detta.

Andra bloggar om: , ,



Så här ser det ut på originalspråk

— Habana Libre, buenas tardes, ¿en qué puedo servirle?

— Sí, buenas, ¡mire!, estoy interesado en hacer una reservación.

[kopplingston]

— Buenas tardes.

— Hola. ¿Con quién hablo?

— Con Yudit.

— Ah, hola Yudit. Mira, estoy llamando para reservar una habitación.

— Sí, ¿para qué fecha?

— Para este fin de semana que viene ahora.

— ¿A nombre de quién es la reserva?

— Miguel González.

— … miguel gonzález…

— Yudit, déjame decirte una cosa. Mira, lo que succede es que yo me caso la próxima semana, ¿tú m'entiendes?. El sueño de mi novia siempre ha sido hospedarse en el hotel Habana Libre, entonces yo quisiera saber cuáles son los requisitos para poder quedarnos allí. Oye, yo soy cubano y vive aquí en Cuba.

— ¿Y ella?

— Sí, ella también vive aquí en Cuba.

— Ah, no… O sea … eh…

— ¿Cómo que no? si yo tengo un amigo que es ciudadano español y vino a casarse aquí en Cuba y se quedó en ese hotel.

— ¿Pero usted vive aquí en Cuba?

— Sí, sí, yo vivo en Cuba y ella también vive en Cuba.

— ¿Usted es cubano y vive en Cuba y ella también es cubana y vive en Cuba?

— Sí, pero ¡yo tengo dólares! ¡Yo puedo pagar en dólares!

— Sí pero bueno, no, no. Es… No está establecido que se hospeden los cubanos aunque estén pagando con dólares.

— Entonces para poder hospedarse en el Habana Libre, ¿tengo que ser extranjero?

— Bueno, mire, está establecido que…, así está establecido en el hotel y no podemos hacer la reservación…

— Mira no entiendo. El hotel se llama Habana Libre, yo soy de la Habana, supuestamente éste es un país libre, ¿y no me puedo quedar en ese hotel?

— Bueno, pero… yo me imagino que usted no se haya enterado ahora, no, porque eso no es nuevo ahora, eso ya viene hace tiempo.

— Pero si yo pensé que siendo cubano y teniendo dólares yo iba a tener los mismos derechos como extranjeros.

— Bueno pero todavía no han cambiado las cosas, lo mismo que está establecido.

— Yudit, contesta me algo: ¿Qué culpa tengo yo de haber nacido en Cuba?

— Bueno, bueno, hasta luego.

6 kommentarer:

Anonym sa...

En klassiker......hela samtalet.

Jan Kallberg

El Manisero sa...

Jag har fått tips om en annan artikel som beskriver kubas apartheid:

http://dir.salon.com/story/people/feature/2002/02/06/cuba_apart/index.html

Tipset kommer från "Sänd mina rötter regn"

El Manisero sa...

Och länken till Katallaxis eget inlägg om Kuba och diskrimination:

http://www.katallaxi.se/2007/01/05/om-kuba-och-diskriminering/

jes6ica sa...

You'll have to let me know if they _do_ deny your entry at some point. Though I've been to Libya now, Cuba is still off limits to me. Seems, however, judging by this, Castro's state is much harsher than Qaddafi's. Strange how the world is...

jes6ica sa...

An article you might find interesting:

http://harpers.org/TheCubaDiet.html

Ninnibeth sa...

Tänkte bara säga hej & att jag är glad att jag hittat till dig. :)

Pingat på intressant.se

Jag har placerat min blogg i Linnéstaden på bloggkartan.se