5 mars 2007

Några är mer jämlika än andra

Rubriken på detta inlägg är förstås en del av det klassiska citatet från George Orwells bok Djurfarmen, som är en allegori över Sovjetunionen under Stalin. Jag skriver om Kuba men det visar sig att den allegorin passar ganska bra in även på Fidel Castros Kuba. Här kommer nämligen ett telefonsamtal till som jag översatt till svenska, och som ni kan höra i original eller läsa på spanska lite längre ner på sidan. Samtalet illustrerar hur det går till när en kuban "till fots" (de a pie) vill skaffa mobiltelefon. Jag har tidigare skrivit om den apartheid som råder i turistindustrin, som man gärna stolt hävdar att revolutionen gjort sig av med. Jag återkommer med ett konkret exempel på hur de som är "mer jämlika än andra" kan festa runt på samma hotell.

När det gäller Orwell och Kuba kan den som läser på spanska ta del av dessa underbara texter: text 1 och text 2, från det kubanska kulturmagasinet La Jiribilla, som förenklat uttryckt konstaterar att Orwell var en medioker författare vars framgång endast berodde på CIAs inflytande över massmedia, vilket gjorde Djurfarmen till en bestseller. Jag lär säkert få anledning att återkomma till dessa.

— Tack för att ni har ringt till Cubacel. Var god dröj så tar vi strax emot ert samtal.

[kopplingston]

— Tack för att ni ringt till Cubacel, det är Kalina. Hur kan jag stå till tjänst?

— Vem är det jag talar med?

— Kalina.

— Hej Kalina. Jag heter Gilberto. Är det här affären där man kan skaffa en sådan där telefon som inte har någon sladd, en "mobil"?

Mobiltelefon, ja det stämmer.

— Kalina, jag skulle vilja ha en mobiltelefon. Vad är det för villkor som gäller?

— Jo, vi erbjuder mobiltelefoni till utlänningar på Kuba och till kubaner som är permanent bosatta i utlandet.

— Det vill säga att om jag är kuban och bor här på Kuba så får jag inte skaffa mobiltelefon?

— Just precis.

— Kalina, men om jag skaffar dollar då, då borde ni väl kunna ge mig en telefon, en mobiltelefon?

— Nej tyvärr.

— Vad konstigt! I mitt kvarter bor det en musiker som har mobiltelefon och han är kuban.

— Det kan vara så att…, att han har fått tillstånd av kulturdepartementet, att de har gett honom tillåtelse till ett abonnemang. Musiker kan få det, men alltså, det är ett speciellt tillstånd från kulturdepartementet. Förstår ni?

— Men jag har sett att ordföranden i Kommittén(*) i kvarteret där jag bor, hon har också en!

— Ja, det finns en speciell plan som gäller för komittéerna och liknande… Men det är speciellt godkända telefoner.

— Kalina, om jag nu skulle lyckas bli ordförande i Kommittén, tror du att jag kan få en mobiltelefon då?

— Nej, nej, så enkelt är det inte. Det måste till ett speciellt tillstånd och så vidare.

— Åh fan! Men om jag frågar några kompisar som är från utlandet och som kommer hit nästa vecka, kan jag skaffa mobiltelefon i deras namn?

— Ja, det går bra. Så länge det är deras namn på abonnemanget.

— Okej, vad behöver de ha med sig? Räcker det med passet?

— Passet, ja.

— De kommer från Miami och är kubaner.

— Jaså de är kubaner…

— Ja.

— Tja, i egenskap av kubaner, nej då går det inte…

— Kom igen nu, du vet säkert vilka mina kompisar är! Det är "Los Fonomemecos" som gör El Mikimbim i Miami.

— Jaha, jo jag hörde något om det.

— Dom kommer hit nästa vecka. Tror du att jag kan få ut en mobil i deras namn?

— Nja, kubaner kan ju inte få ett eget abonnemang.

— Kalina, menar du att för att skaffa mobiltelefon här på Kuba så måste man vara utlänning?

— Ja.

— Kalina, kan du svara på en sak: "Det är väl ändå inte mitt fel att jag har fötts på Kuba?"

* Kommittén = Kommittéerna för revolutionens försvar (CDR), en gräsrotsorganisation som rapporterar om medborgarnas förehavanden till myndigheterna.

** Los Fonomemecos var en populär komikergrupp som hoppade av och lämnade Kuba för några år sedan.

Om allt fungerar kan du använda denna mediaspelare för att lyssna på samtalet i original:

Andra bloggar om: , , , , , , ,

— Ha contactado usted con Cubacel. Por favor espere unos instantes y será atendido.

[kopplingston]

— Gracias por llamar a Cubacel, le atiende Kalina. ¿En qué le puedo ayudar?

— Sí, con quién hablo?

— Kalina.

— Buenas, Kalina. Mira, mi nombre es Gilberto, esa es la tienda donde rentan los teléfonos esos que no tienen cables, ¿los celulares?

— Los celulares, sí.

— Kalina, yo estoy interesado en sacar un celular. ¿Cuáles son los requisitos?

— Sí, nosotros ofertamos servicio celular a extranjeros en Cuba o cubanos residentes permanente en el exterior.

— O sea, si yo soy cubano y vivo aquí en Cuba, ¿no tengo derecho a sacar un celular?

— Exacto.

— Kalina, si yo consigo dólares, entonces sí me pueden rentar el teléfono, ¿no? ¿el teléfono celular?

— No señor.

— ¡Qué raro! Porque en mi barrio vive un músico que tiene un celular y él es cubano.

— Es posible que sea…, que esté autorizado por su ministerio, que lo hayan autorizado de una línea los músicos sí tienen, pero son…, bueno, son autorizados por el ministerio de cultura. ¿Me entiende?

— ¡Oiga! Yo he visto que la presidenta del Comité donde yo vivo — también tiene un…

— Sí, porque hay un plan asignado también a los Comités y demás… Son teléfonos autorizados.

— Kalina, y si yo ahora me meto a presidente del comité, ¿tú crees que me den un celular?

— No, no. Eso no es así tampoco. Eso tiene que tener autorización y demás.

— ¡Ven acá! Y si yo uso unos amigos míos que son extranjeros y vienen la próxima semana, ¿puedo sacar el celular a nombre de ellos?

— Sí, exacto. Siempre estaría a nombre de él.

— Entonces, ¿qué es lo que ellos necesitarían? El pasaporte, ¿nada más?

— El pasaporte, sí.

— Ellos vienen de Miami y son cubanos.

— Ah, son cubanos…

— Sí.

— Bueno, con el estatus de de cubano, pues entonces, no.

— Chica, ayúdame. Los amigos míos seguro que tú los conoces. Son los Fonomemecos, los de El Mikimbim de Miami.

— Ya, ya, he oído sí…

— Ellos vienen la próxima semana. ¿Tú crees que yo puedo sacar el celular a nombre de ellos?

— Bueno, cubanos, no se les hace un contrato suyo.

— Kalina, entonces, aquí en Cuba, para poder tener un celular, ¿tengo que ser extranjero?

— Sí.

— Dime algo: ¿qué culpa tengo yo de haber nacido en Cuba? ¿Kalina?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hombre, me ha encantado tu blog y sobre todo los audios que has insertado para denostar las prácticas tiránicas del gobierno de la isla pero lo que sí me dejó insatisfecho es que no todo está en español, eso me frustra un poco porque yo no hablo sueco! ok, un abrazo desde méxico!

Pd. ojalá pudieras hacer una versión en español.

Anonym sa...

Hej

Jag hörde det där samtalet "live" via radio.

Det är med blandade kännslor jag reagerade på det. Jag är cuban, har levt i Sverige större delen av mitt liv, har haft turen att inte blivit utsatt för den förtrycken som finns där.

Men det gör ont att höra det där och sen se hur alla wannabe-kommunister säger att det inte är så.
Hur ska man få dem att se verkligenheten som den riktiga cubaner får uppleva, som de tvingas till?

Jag var där för ca 2år sedan och blev mycket lessen men fick det mesta bekräftat, dvs att det är en diktatur.

Ha det bra

Pingat på intressant.se

Jag har placerat min blogg i Linnéstaden på bloggkartan.se