1 juni 2007

Om kubansk humor och sockerimport

En klassisk vits som berättas på Kuba går ut på att under revolutionsarbetet får Fidel Castro frågan:
— Fidel, hur skall vi kunna veta att vi verkligen har lyckats med att införa socialism i landet?
varpå Fidel svarar:
— Det är enkelt. Den dag vi behöver importera socker har vi lyckats.

Att Kubas historiskt sett varit en av de stora sockerproducerande länderna kanske inte behöver tilläggas. Ibland hör man varianten på samma skämt som lyder:
— Vad skulle hända om Fidel Castro invaderade Sahara-öknen?
— Ingenting de fem första åren. Sedan skulle man behöva importera sand.

Häromdagen publicerades nedanstående artikel i El Nuevo Herald. Översättningen är min egen.

Notera att Oscar Espinosa Chepe citeras. Han har skrivit en bok som finns utgiven på svenska och som recenserats av DN.

Kuba ökar sockerimporten för inhemsk konsumtion

WILFREDO CANCIO ISLA
El Nuevo Herald

Sockret som kubanerna på ön konsumerar smakar alltmer främmande.

Sammanbrottet inom landets forna industriella flaggskepp har tvingat myndigheterna att öka importen av socker från Brasilien och Colombia för att tillgodose behovet hos den inhemska konsumtionen under de senaste sex åren, och prognosen för sockerskörden 2007 ser inte ut att kunna bryta den trenden.

Trots att de kubanska myndigheterna förklarade skörden avslutad den 23 maj utan att komma med några officiella uppgifter om den uppnådda produktionen, så kommer samstämmiga siffror från analytiker och källor inom industrin som uppger ett resultat på mellan 1 och 1,1 miljoner ton, vilket understiger de 1,2 miljoner ton som blev resultatet 2006.

Siffrorna från skörden 2007 skulle i så fall vara de lägsta på 100 år, endast jämförbara med de från 1908, när knappt 900 000 ton uppnåddes, och de från 1903 och 1904, vilka båda nätt och jämt passerade en miljon. Sockerskörden 1894 — innan det sista befrielsekriget — omfattade 1,08 miljoner.

På Sockerdepartementet (MINAZ) hade man satt målet för 2007 till mellan 1,5 och 1,6 miljoner ton, men idag medger man att knappt 17 av de 51 aktiva sockerbruken kunde uppfylla produktionsmålen, vilka i första hand störts av de negativa klimatförhållandena som drabbat landets östra delar.

"Sockerskörden blev en katastrof, trots att det fanns större resurser och man skördade 30 procent mer sockerrör än den föregående perioden", förklarar den oberoende ekonomen Oscar Espinosa Chepe, som varje år analyserar skördens resultat för publikation utanför landet. "Vi kommer att behöva fortsätta att importera socker under lång tid framöver."

I november 2001 blev många kubaner överraskade när de butiker som har till uppgift att tillhandahålla varorna i varje familjs matkorg började sälja brasilianskt råsocker. Ransoneringshäftet ger varje person en månatlig tilldelning på sammanlagt 2,5 kilo socker.

Men överraskningen kom att bli permanent, eftersom under de senaste åren har både den ransonerade tilldelningen och försäljningen i hårdvaluta kommit att omfatta en allt större mängd brasilianskt och colombianskt socker.

Statistiken säger att mellan 2001 och 2006 importerade Kuba 384 204 ton rör- och betsocker från Brasilien, samt 425 054 ton raffinerat socker från Colombia.

Brasilien är den främsta sockerproducenten i världen med en årlig volym på 20 miljoner ton. Colombia producerar knappt 2,5 miljoner ton.

Enligt siffror Brasiliens ministerium för Utveckling, Industri och Utrikeshandel, uppgick enbart under 2006 exporten till Kuba av sockerprodukter och rent strösocker till 309 659 ton till ett värde av ca 50,5 MUSD. Under förra året bestod Brasiliens export till ön till 90 procent av socker och sockerbaserade produkter.

Samtidigt konstaterar Sockerodlarnas förbund i Colombia (ASOCAÑA) att det landet under perioden 2002 till 2006 har levererat 520 633 ton raffinerat socker till Kuba.

"Exporten från Colombia till Kuba har tagits ur den andel som vi tidigare levererade till Venezuela", berättar Johan Martínez, ekonomisk analytiker på ASOCAÑA i Cali.

Kurvan som beskriver Havannas sockerimport har fortsatt att peka uppåt hittills i år. De kubanska myndigheterna har köpt 40 850 ton av Brasilien och 6 178 ton av Colombia

Kuba behöver 700 000 ton per år för att täcka landets interna behov och en mindre mängd för att uppfylla de exportavtal som man ingått.

2005 skrev den kubanska regeringen på ett avtal med Vitryssland som innebar att man skulle köpa 50 000 ton socker från sockerbetor. I slutet på 2003 meddelade dessutom det statliga företaget Alimport att man planerade köpa socker från USA för inhemsk konsumtion, men denna affär blev aldrig av.

I samband med den industriella omstrukturering som beordrades av statschefen Fidel Castro 2002, stängde Kuba 70 av de existerande 155 sockerbruken. Vidare tog man ur bruk 1.38 miljoner hektar mark som tidigare använts för odling av sockerrör och minskade arbetskraften med 25 % i den sektor som historiskt betraktats som landets ekonomiska bas.

"Situationen är kaotisk och jag kan inte se något ljus i tunneln", kommenterar en veteran inom sockerbruket i Camagüey-provinsen. "Den här industrin avvecklades för fyra år sedan och nu kan vi inte plötsligt förvänta oss ett mirakel.

I år så hade chefen för MINAZ, general Ulises Rosales del Toro, utlovat en möjlig nytändning inom sockerbruket, som skulle stödja sig på en större effektivitet vid malningen och högre avkastning på plantagerna.

Men skörden pågick bara i knappa fem månader och resultatet ger inte mycket hopp för framtiden.

Enligt officiella uppgifter berodde nästan 50 procent av den uteblivna sockerproduktionen på det omfattande regnet, som förstörde avkastningen på plantagerna och begränsade arbetet på fälten. Det var bara provinserna Matanzas och Cienfuegos som uppfyllde sina produktionsmål.

"Orsakerna till detta dystra panorama är Ulises Rosales del Toro och MINAZ", säger professor Jorge Salazar, chef vid Centrum för Ekonomiska studier, vid Floridas Internationella Universitet. "Jag är säker på att även om man avsiktligt försökte hålla nere produktionen, men utan den katastrofala inblandningen från MINAZ, så hade ändå Kuba idag kunnat uppvisa en mycket bättre sockerskörd."

Andra bloggar om: , , , , , ,

2 kommentarer:

Erik sa...

Hej,

roligt att du kommenterar Chepe. Skriften finns på Ohlininstitutets hemsida http://www.ohlininstitutet.org/

Den bör ligga exakt här:

http://nt.diakrit.com/metaweb/304c/skrifter/EspinosaChepe2003.pdf

Anonym sa...

Tack for intiresnuyu iformatsiyu

Pingat på intressant.se

Jag har placerat min blogg i Linnéstaden på bloggkartan.se