21 februari 2008

Milstolpar i ett liv präglat av makt

Sammanställda av El Nuevo Herald [dagstidning i Miami]

  • 13:e augusti 1926: Han föds i den kubanska orten Birán i Holguín, en före detta provins i landets östra del.

  • 1938-1945: Skolgång i de katolska skolorna de La Salle och Dolores (i Santiago de Cuba) respektive Belén (i Havanna).

  • 1945: Han skrivs in vid Havannas universitet. Fem år senare avlägger han doktorsexamen i juridik.

  • 1947: Deltar i expeditionen Cayo Confites med syfte att störta Dominikanska Republikens diktator Rafael Leonidas Trujillo. Operationen misslyckas. Castro lyckas klara sig undan genom att dra nytta av sin intuition och försiktighet.

  • 1948: Deltar i en sammankomst mellan latinamerikanska studenter i Bogotá, Colombia, vilket sammanfaller med de politiska händelser den 9:e april som är kända som ”El Bogotazo”.

  • 12:e oktober 1948: Gifter sig med Mirta Díaz-Balart i Banes, Oriente (landets östra provins).

  • 26:e juli 1953: Leder en grupp på över 150 personer i en misslyckad operation för att inta militärgarnisonen Moncada i Santiago de Cuba. Han tas tillfånga och döms till 15 års fängelse.

  • 19:e mars 1955: Castro och hans anhängare grundar 26 juli-rörelsen (M-26).

  • 15:e maj 1955: Släpps ur fängelset efter att en allmän amnesti utlysts. I juli går han i exil i Mexiko, där han lär känna Ernesto ”Che” Guevara, och förbereder revolutionen.

  • 25:e november 1956: Castro och 81 beväpnade följeslagare avreser från Mexiko med destination Kuba, ombord på yachten Granma.

  • 2:a december 1956: Expeditionsdeltagarna från Granma landstiger på en strand på Kuba. De blir attackerade av regeringstrupper och bara 16 stycken överlever, däribland Fidel Castro, hans bror Raúl och "Che" Guevara. De flyr upp i bergskedjan Sierra Maestra och upprättar där den första kärntruppen i rebellarmén (I:a Fronten "José Martí")

  • 1:a januari 1959: Fulgencio Batista flyr landet.

  • 8:e januari 1959: Castro tågar in i Havanna i täten för rebelltrupperna. Den revolutionära processen sätter igång.

  • 16:e februari 1959: Fidel Castro tillträder som premiärminister för den revolutionära regeringen, och ersätter därmed José Miró Cardona.

  • 6:e februari 1960: Vice premiärminister Anastas Mikoyan anländer till Havanna i spetsen för den första sovjetiska delegation på hög nivå som besöker ön.

  • 7:e maj 1960: Kuba och Sovjetunionen återupptar diplomatiska relationer och kommer överens om militärt och ekonomiskt skydd av ön.

  • 2:a september 1960: Den första Havannadeklarationen. Castro manar de latinamerikanska folkrörelserna till kamp mot den nordamerikanska imperialismen. Castro använder för första gången uttrycket ”Fäderneslandet eller döden”.

  • 28:e september 1960: På initiativ av Castro skapas Kommittéer för Revolutionens Försvar (CDR), som skall vaka mot aktiviteter mot den revolutionära regeringen.

  • 3:e januari 1961: USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Kuba.

  • 16:e april 1961: Castro deklarerar att den kubanska revolutionen är socialistisk.

  • 7:e till 19 april 1961: 1500 exilkubaner gör en misslyckad landstigningsoperation i Grisbukten (Bahía Cochinos) i ett försök att störta Castros regim.

  • 2:a december 1961: Fidel Castro deklarerar att han är marxist-leninist. Castro lär känna Dalia Soto del Valle, som han kommer att få fem barn med.

  • 7:e februari 1962: President Kennedy inför det ekonomiska embargot mot Kuba.

  • 12:e mars 1962: Ransoneringskort införs för livsmedel och industriprodukter.

  • 22:e oktober 1962: Kubakrisen. Washington beordrar blockad av all transport av krigsmateriel till Kuba efter att man upptäckt att Sovjetiska kärnvapenbestyckade robotar börjat installeras på ön och riktats mot USA. President Nikita Chrusjtjov ger efter och beordrar tillbakadragandet av de 42 missilerna. I början av november bekräftas att missilbaserna har monterats ned.

  • 8:e juli 1963: USA förbjuder handel med Kuba. Dagarna efter begär man av Spanien, Storbritannien och Mexiko att de skall stoppa all flygtrafik till Havanna.

  • Augusti 1968: Castro stödjer invasionen av Tjeckoslovakien och föreslår en enad front bland länderna i tredje världen tillsammans med Algeriet och Libyen.

  • 1969: Han tillkännager att landet skall producera 10 miljoner ton socker under det kommande året.

  • 1970: Castro medger vid ett offentligt framträdande att man inte lyckats uppnå de 10 miljoner ton som utlovats.

  • 5:e november 1975: Kuba tillkännager att man skickar militära styrkor till flera länder i Afrika. Kuba deltar öppet i kriget i Angola.

  • 15:e februari 1976: En folkomröstning ger sitt bifall till en konstitution av socialistisk prägel, med stöd av 95,7 procent av landets invånare över 16 år. Den nya författningen tillkännages den 24 samma månad.

  • 3:e december 1976: Castro utses till ordförande i landets statsråd (Consejo de Estado) och får därmed rollen som stats- och regeringschef.

  • September 1977: USA öppnar ett intressekontor i Havanna och Kuba gör detsamma i Washington.

  • 1978: Castro inleder samtal med det kubanska samfundet som lever i exil. Som resultat av dessa förhandlingar släpps 3 600 politiska fångar fria.

  • 4:e till 19:e april 1980: Dramatiska händelser vid Perus ambassad. Kuba drar tillbaka vaktposterna från diplomatbyggnaden i Havanna. Efter 38 timmar har mer än 10 000 kubaner tagit sin tillflykt till ambassaden och begär politisk asyl. Den 14 april tillkännager president Jimmy Carter att USA är beredda att ta emot upp till 3 500 av kubanerna från Perus ambassad, i enlighet med 1980 års flyktinglag, och erbjuder 4 miljoner USD i bistånd. Den 16:e öppnas en luftbro för evakuering av flyktingarna till San José i Costa Rica, på inbjudan av detta lands president, Rodrigo Carazo. Den kubanska regeringen stoppar flygningarna två dagar senare. Den 19:e tågar en miljon kubaner (enligt de officiella siffrorna) framför den peruanska ambassaden i vad som kallas "Det stridsberedda folkets marsch" ("Marcha del Pueblo Combatiente") för att visa sitt stöd för Fidel Castros regim. Under tiden avreser en flotta på 42 fartyg från Miami för att hämta upp kubaner.

  • 1983: Nordamerikanska styrkor landstiger på Granada och sätter punkt för Kubas närvaro på denna karibiska ö.

  • 1985: Fidel Castro slutar röka: havannacigarren har hittills varit hans främsta signum.

  • 2:a maj 1989: Den sovjetiske presidenten Michail Gorbatjov besöker Kuba och skriver under ett Samarbets- och Vänskapsavtal som skall gälla i 25 år. Castro och Gorbatjov samtalar på temat "perestrojka", men den kubanske ledaren visar sig ovillig att införa en öppnare politik i öns socialistiska system.

  • 13:e juli 1989: Efter en rättegång som sänds i den kubanska televisionen avrättas general Arnaldo Ochoa och tre andra militära chefer, efter anklagelser om att ha bedrivit narkotikasmuggling via kubanskt territorium.

  • 9:e november 1989: Berlinmuren, symbolen för kommunistiskt förtryck, faller. De kubanska medierna sänder inga bilder från den historiska händelsen.

  • 29:e augusti 1990: Den kubanska regeringen utropar att den s.k Specialperioden har inletts och att man infört krigsekonomi för att möta den ekonomiska krisen till följd av att att det sovjetiska biståndet upphört.

  • 1991: Sovjetunionen och det socialistiska östblocket faller samman, vilket orsakar förluster på 6 miljarder USD per år i uteblivna ekonomiska subventioner för den kubanska regimen.

  • 13:e juli 1994: Bogserbåten ”13:e Mars”, på flykt med 68 människor ombord, sänks av regimens fartyg bara några få sjömil utanför Havanna, vilket leder till en internationell skandal. Resultatet av massakern blir 37 dödsoffer, varav 11 barn.

  • 5:e augusti 1994: Tusentals människor deltar i oroligheter på gatorna nära Malecón i Havanna, under rop på frihet. Detta är det första spontana upploppet som inträffar i landet sedan 1959, och brukar kallas "El Maleconazo". Castro anländer till platsen för att lugna ner den uppretade folkmassan.
    Castro beordrar kustbevakningen att inte hindra någon från att fly ön på flotte, och provocerar på så sätt fram den så kallade "Balsero-krisen", den enorma landsflykt då 36 000 kubaner beger sig ut till havs för att försöka ta sig till USA. (”balsero” = ”flotte-flykting”)

  • 2:a maj 1995: Kuba och USA når en slutlig överenskommelse som sätter punkt för balsero-krisen. USA förbinder sig att deportera de flyktingar som plockas upp på havet tillbaka till ön vilket sedan ger upphov till den så kallade lagen om "torr om foten/blöt om foten"

  • 24:e februari 1996: Kuba beordrar nedskjutning av två mindre flygplan som tillhör organisationen Hermanos al Rescate (Bröder till undsättning), på internationellt vatten. Castro tar på sig fullt ansvar för denna militära insats.

  • 21:e till 26:e januari 1998: Påven Juan Pablo II genomför ett officiellt besök på Kuba och blir därmed den förste katolske ledare som besöker ön och den första person som lyckas samla tusentals personer på Revolutionstorget i Havanna med ett budskap om frihet. Castro tar emot honom och tar avsked vid foten av trappan till flygplanet.

  • 23:e juni 2001: Castro faller ihop och svimmar vid ett offentligt framträdande i Havanna, vilket leder till en lång rad spekulationer om hans framtid vid makten.

  • 18:e mars 2003: Regimen utlöser en kraftig våg av förtryck mot den inhemska oppositionen, känd som Kubas Svarta Vår. 75 oberende journalister och oppositionella arresteras och döms till långa straff.

  • 20:e oktober 2004: Castro snavar och faller omkull när han skall lämna ett framträdande i Santa Clara, vilket leder till en fraktur på knät och en spricka i höger arm.

  • 8:e november 2004: Kuba upphäver bruket av US-dollar i landet, och inför den kubanska konvertibla peson (CUC), vilken bara är giltig på ön.

  • 28:e april 2005: Castro skriver under ett samarbetsavtal med den venezolanske presidenten Hugo Chávez.

  • 17:e november 2005: Rapporter från amerikanska myndigheter hävdar att Castro lider av Parkinsons sjukdom.

  • 26:e juli 2006: Castro framträder offentligt för sista gången i staden Bayamo i östra Kuba, vid firandet av femtiotreårsdagen av attacken mot Moncada-garnisonen. Han lovar att inte hålla sig kvar vid makten till sin hundraårsdag.

  • 31:e juli 2006: Meddelar i ett brev att han överlämnar makten till sin bror, general Raúl Castro, samtidigt som han berättar att han drabbats av en allvarlig sjukdom i magen vilket krävt en akut operation.

  • 13:e augusti 2006: Denna dag, då han fyller 80 år, visar Castro sig inte personligen, men skickar ett meddelande ”till det kubanska folket”, där han varnar för att hans konvalescens kan bli lång och svår.

  • 28:e november 2006: Castro deltar inte i invigningsceremonin vid firandet av 80-årsdagen, som har skjutits upp till detta datum i hopp om att hans hälsa skall förbättras. Den officiella pressen publicerar ett meddelande, som av allt att döma är skrivet av honom själv, där han förklarar att han är för svag för att delta i festligheterna.

  • 2:a december 2006: Hedersgästen Castro är frånvarande vid den militärparad som hålls till hans ära på Revolutionstorget.

  • 26:e december 2006: Den spanske kirurgen José Luis García Sobrido, som kallats till ön för att undersöka Castro, försäkrar att denne inte har cancer och återhämtar sig väl efter en serie komplikationer som tillstött efter magoperationen.

  • 29:e mars 2007: Castro börjar publicera artiklar om aktuella nationella och internationella angelägenheter under rubriken ”Reflektioner”. I en av texterna, publicerad den 23 maj, tillstår han att hans sjukdom gjort att han tvingats genomgå flera operationer, de första utan framgång, vilket bidragit till hans långa konvalescens.

  • 26:e juli 2007: Raúl Castro konsoliderar sin ledarroll med ett tal som erkänner de problem som landet lider av och sträcker ut en olivkvist mot USA.

  • 13:e augusti 2007: Fidel Castro fyller 81 år.

  • 21:e oktober 2007: Han avlägger sin röst i valen till lokalförsamlingarna, ”från den plats där han tillfrisknar”, enligt officiella källor, men han visar sig inte offentligt.

  • 31:e december 2007: För första gången sedan han kom till makten 1959, går det ett helt år utan att kubanerna får se Fidel Castro vid något officiellt framträdande.

  • 15:e januari 2008: Teve visar en kort video från mötet i Havanna mellan Castro och den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva, som försäkrar att den kubanske ledaren är ”vid perfekt hälsa och otroligt klar i sinnet”.

  • 16:e januari 2008: I en artikel medger Fidel Castro att han fysiskt inte är i stånd till att delta i valkampanjen och besöka sina väljare i Santiago de Cuba.

  • 20:e januari 2008: Fidel Castro väljs in i nationalförsamlingen med 98,2 procent av rösterna.

  • 19:e februari 2008: Han meddelar officiellt att han varken kandiderar eller skulle acceptera ett omval som ordförande i Statsrådet och landets överbefälhavare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer:

Pingat på intressant.se

Jag har placerat min blogg i Linnéstaden på bloggkartan.se